Lärdom av ’’börsskandalerna’’:
– De små aktieägarna måste få bättre skydd i lagen!
Aktiespararen har granskat. En slutsats: minoritetens skydd måste stärkas!
"Fermentaparalleller i Invent"
Invent AB var en kursvinnare under 1989, + 202 procent.Det var den första signalen om försiktighet.Ingmar Norlindh, styrelseledamot sedan bolagets start 1983 är idag styrelsens ordförande:
– När vi blev börsvinnare uppstod en form av hybris. Då upphörde gradvis också det fina samspel som tidigare fanns mellan styrelsen och VD. Styrelsen ställdes allt mer inför fullbordade saker. Här fanns Fermentaparalleller.
I årsredovisningen för verksamhetsåret 1989 saknas överhuvudtaget ordet risk.I VD-kommentaren står: ’’Hur bra det än fungerar affärsmässigt i koncernen är det ett villkor att våra insatser ska genomsyras av ärlighet, hög etik och god affärsmoral. I Invent har vi tidigt betonat och arbetat med dessa frågor. Under 1990 kommer ytterligare intresse riktas mot etik och affärsmoral som en temapunkt i dotterbolagens styrelsearbete’’.
Under 1989 uppgick f.ö. arvoden och löner till verkställande direktörer i koncernen till 15,5 miljoner. Före bokslutsdispositioner redovisades 131,8 miljoneri resultat.
Framgångsbilder
Utåt tonade fortsatt framgångsbilden. 1988-89 hade dock risknivån en förskjutning från förvaltning mot exploatering och en påtaglig internationell inriktning ägt rum i fastighetsverksamheten. 1989 bildades Invent Estate Development AB . Exploateringsprojekt på Mallorca – totalkostnaden kalkylerades till 3 miljarder under åtta år – och Spanienfastigheter blev paradnummer.
Invent Estate uppges ha växt fram ’’bakom ryggen på styrelsen’’.
Expansionslusten var fortsatt hög under sommaren 1990 och bud gavs på OTC-noterade Europe Tax-Free Shopping AB. Villkoren kunde för de observanta tolkas som en signal om likviditetsproblem – nyemission till huvudägaren under 1990 och en kontant del till övriga aktieägare i mars 1991.
Samtidigt arbetade krafter i Invents styrelse för en större koncentration och ökad kontroll över verksamheten.
Detta sker samtidigt som kursen på Invent-aktien når sin topp för 1990. Bolaget har ännu inte lämnat någon negativ information, men kursen börjar redan retirera.
Prognos: Ökad vinst
Halvårsrapporten var positiv: + 40 procent och ett resultat efter finansnetto på 127 Mkr (1989: 90 Mkr), men försäljningen av fastigheten Lilla Bommen i Göteborg svarade för hela 109 Mkr av resultatet. Här fanns ett tydligt varningstecken: Ett stort beroende av realisationsvinster på fastighetsförsäljningar!
Helårsprognos: 170 Mkr, dvs nästan 30 procent bättre utfall än under 1989.
– Jag ångrar att jag inte satte större kraft bakom mitt brev till styrelsen i juli månad. Jag borde kanske tagit konsekvenserna och då lämnat styrelsen i syfte att ytterligare poängtera ansvaret för huvudägaren, säger Ingemar Norlindh vidare till Aktiespararen.
Företagsledningen fortsatte obekymrat(?) sin expansion.
Riskerna i de utländska fastighetsengagemangen skymtar i media. I Invents styrelse är Lars O. Andersson sysselsatt på heltid med koncentrationsfrågor.
I början av november har Invents aktie fallit med 65 procent sedan årsskiftet. VD och huvudägaren Göran R.Svensson säger i en kommentar i Finanstidningen ’’att det inte finns några fundamentala faktorer hos Invent som kan förklara det kraftiga kursfallet’’.
I mitten av november publiceras niomånadersrapporten: + 117 Mkr (1989: 102 Mkr), dvs 10 miljoner sämre än rapporten för första halvåret. Ny signal! Prognosen sänks till 117 Mkr. Invent Estate har belastat resultatet med 28 Mkr.
Invent har nu snart ett negativt kassaflöde och en total lånemassa på 1,1 miljarder. En av de stora affärsbankerna har sagt upp alla sina krediter. Företaget avvecklar tillgångar. VD uppger nu öppet att förlusterna i Estate ligger på ca 45 Mkr.
Strax före jul avgår Erik Haglund och efterträds av Göran R. Svensson som styrelseordförande.
Bokslutet chockar
I februari kommer bokslutskommunikén för 1990: Nollresultat! Invent Estate har belastat med 50 Mkr under sista kvartalet.
Den 22 februari 1991 briserar en bomb: Göran R. Svensson hade ljugit om ett sidoavtal kring försäljningen av Lilla Bommen till Coronado AB. Det fanns ett avtal som stipulerade att Invent skulle köpa 19 procent av aktierna i norska Coronado A/S för 194 Mkr!
VD kastas ut
Göran R Svensson tvingas lämna nycklarna och Invent. Han är företagets huvudägare med 42 procent av aktiekapitalet och 12 procent av rösterna:
– Vi tvingade fram att han avgick, säger Ingemar Norlindh som f.ö. i detta läge är Invents näst största aktieägare. Sedan händer följande:
26/2: Handeln av Invent-aktien flyttas till observationslistan. Stockholms Fondbörs inleder en granskning av Invent AB, men revisorn visar sig vara jävig
15/3: Handeln i Invent-aktien stoppas. Nio Invent-bolag försätts i konkurs.
Coronado tar befäl
22/3: Upplösning: Coronado AB förvärvar Göran R. Svenssons aktier i Invent. Samtidigt garanteras del av nyemission på högst 375 Mkr (Villkor: 5:2 till 12:50).
VD Lars O. Andersson:
– Ett antal olyckliga omständigheter samverkade. Vårt investeringsprogram var för stort och vi fick likviditetsproblem. Nu fortsätter vi vår koncentration till lönsamma verksamheter och projekt.
Satt fast i tre krisbranscher
Invent var kursvinnare, ett ungt företag inom tjänstesektorn med verksamheter inom finans-, konsult- och fastighetssektorn – just de tre branscher som fick problem hösten 1990. När det kärvade till sig sade en av huvudbankerna upp samtliga krediter och spädde på svårigheterna.
Gunnar Ek, ordförande i bolagskommitén i Sveriges Aktiesparares Riksförbund:
– Det som har hänt i Invent visar med all tydlighet att minoritetsskyddet måste förstärkas!
Djärv risktagning bakom Pronators fall
Sommaren 1990 beslutar Pronator att framöver skall fstighetsmarknaden vara den enda hävstången för företagets kapitalinsatser. Ett investeringsprogram på 3,5 miljarder för fastigheter – och ca 0,5 miljarder i en tankbåt – finns beslutat.Det handlar inte bara om oklar långsiktig affärsinriktning och dålig timing bakom Pronators fall. Det handlar i högsta grad om styrelseansvar för djärv risktagning!
Med facit i handen är det lätt att ifrågasätta om det verkligen fanns realism bakom möjligheterna att klara investeringarna.
Oklar affärsidé
Pronators något oklara framtoning av affärsinriktningen borde ha grundlagt en nykter syn på bolaget:
•1985/86: konsult- och tjänstebolag,
•1986/87: finansiella tjänster,
•1988: fastigheter,
•1989: fastigheter och finansiella tjänster,
•1990: fastigheter.
Reavinsten 1988 på ABV-innehavet motsvarade i princip ökningen av rörerelsekapitalet i moderbolaget det året. Finansieringsanalysen visar att modern under 1989 tappade 53,3 Mkr i rörelsekapital.
Saknade stabilt kassaflöde
– En oklar affärsidé och avsaknaden av ett stabilt kassaflöde borde varit varningssignaler för marknaden, menar Lars Milberg, Aktieägarombudsman vid Sveriges Aktiesparares Riksförbund.
Pronator meddelar under sommaren att man skall avveckla finansrörelsen och helt koncentrera sig på fastighetsmarknaden – finansrörelsen hade för delårsperioden genererat ett överskott på 19 Mkr (1989:47) medan fastighetsrörelsen i själva verket hade en förlust på 23 Mkr.
Det fanns alltså en indikation under juli månad, då det offentliggjordes att Jan Engström ska lämna Pronator.
Första tydliga signalen: delårsrapporten i slutet av augusti månad: förlust på 19 Mkr efter finansnetto(1989: + 77 Mkr).
I årsredovisningen för verksamhetsåret 1989 skrev Christer Jacobsson bl a följande:
’’ Det synliga resultatet i koncernen, som hänför sig till själva driften, blir föga intressant och skall i stort sett bara finansiera utdelningen till aktieägarna. Det är den långsiktiga värdestegringen i beståndet som utgör underlag för bedömningen av Pronator som placering. Vi har satt som mål en genomsnittlig årlig tillväxt på 20 procent på justerat eget kapital’’.
11/9: Börsstopp. Kursen är då 52 kronor, en halvering från årshögstanivån. Rykten om kommande bud drev börsstoppet.
13/9: Stadsplanen i Oslo för det stora Skøyen-projektet godkänns. Det var en förutsättning för att Pronator skulle kunna diskutera med eventuella framtida partner.
Skriver ned värdet
19/11: Pronator meddelar att värdet på fastighetsbeståndet har justerats ned med 450 Mkr, bl.a. till följd av Skøyen-projektet. En nedgång på 13 procent i fastighetsvärdena har för Pronator resulterat i en substansnedgång på 40 procent.
December: Stockholms Fondkommission säljs, men avvecklingen av finansrörelsen belastar – 125 Mkr har reserverats.
I mitten av januari värderas Pronator till ca 100 Mkr i totalt börsvärde. Det av företaget uppgivna substansvärde på fastighetsbeståndet var 1239 Mkr i november 1990 och 2095 Mkr i juni 1990.
25/1: Christer Jacobsson avgår som VD – han har finansierat sitt aktieinnehav bl.a. med krediter från Catena-ägda Probo Finans AB.
31/1: auktion på anfordran av kreditgivarna – Nordbanken och Probo Finans – på såväl Christer Jacobssons som vice VD Hans Larssons aktieinnehav i Pronator. Även Hans G Wahlström berörs.
21/2: Börsstoppar på nytt: ’’Intensiva förhandlingar om Skøyen-projektet i Oslo’’.
1/3: Epilog? Kvarvarande styrelseledamöterna Björn Wolrath och Jan Carlzon föreslår avveckling av Skøyen-projektet med ytterligare nedskrivningar på 500 Mkr. Totalt 950 Mkr under andra halvåret 1990!
Extra bolagsstämma utlyses till 20 mars 1991. Risk finns för likvidation.
28/2: Kontrollbalansräkning upprättas. Den visar att det egna kapitalet är intakt. Det känner dock inte marknaden till i detta ögonblick.
Bättre information
– Jag tycker att informationen har varit bristfällig, säger Lars Milberg vidare.
20/3: Extra bolagsstämma. Probo Finans AB (30 procent) och Nordbanken (21 procent) har majoritet.
Carl Florby f.d. VD i Assa, Sven-Erik Nilsson, VD i Probo och nuvarande VD Lars-Erik Petersson väljs in i styrelsen styrelsen som på nytt är beslutsmässig.
De stora kreditgivarana har ställt sig bakom en rekonstruktionen.
Fortsätter blöda
Att det egna kapitalet ansågs vara intakt beror på att man i kontrollbalansräkningen kunde skriva upp det bokförda värdet på aktier i dotterbolag med 304,5 Mkr.
Förlusten 1990 beräknas till 721 Mkr och Pronator har fortsatt ett negativt kassaflöde. Under årets två första månader rann det ut 19,1 Mkr.
’’Mercurius trampade på de små i Secab’’
Mercuriusgruppens skötsel av Secab är ett typexempel på hur en dominerande ägare skaffar sig kontroll över ett bolags tillgångar för egna syften och på vägen helt trampar ned de små ägarna.Dagarna efter vad som kallas börskraschen 1987 introducerades ett svenskt oljeprospekterings- och produktionsbolag på O-listan –Secab AB.
Bolagets idé om en begränsad riskspridning attraherade emellertid många riskbenägna småsparare. Antalet aktieägare uppgick till över 3.000 under förra året, enligt OTC-Guiden. Dessa stod i ena ringhörnan i denna kamp. I andra ringhörnan fanns Peter Gyllenhammar som företrädare för Gyllenhammar & Partners, senare Mercuriusgruppen.
Secab hade en duktig yrkesman i Tore Hallberg som VD, och en förtroendeman som Göran Ekberg – tidigare VD för Sydkraft – som styrelseordförande.
Huvudägaren ändrade affärsidén
Huvudägaren hade dock helt andra avsikter och affärsidén ändrades för att passa intentionerna.
– Vi befarade det och säkrade därför Peter Gyllenhammars ord om att Mercurius skulle vara långsiktiga i Secab. De skulle inte gå över 90 procents ägande. Utvecklingen visade att vi hade fog för våra misstankar. Mercurius trampade helt på de små aktieägarna, säger Gunnar Ek i Sveriges Aktiesparares Riksförbunds Bolagskommitté.
Mercurius ökade successivt sin ägarandel och lyckades även förmå ledningen att tubba på sin affärsidé genom att sälja in ett franskt rederibolag till Secab – ägt av franska CNN, som då var en av de stora aktieägarna i Mercuriusgruppen (10 procent av rösterna).
I april förra året lyckades Mercurius förmå ledningen i Secab att sälja sina innehav av A-aktier i bolaget till gruppen:
Mercurius lockade med offshorebolag
På bolagsstämman samma år visade det sig vad Mercuriusgrúppen ville:
Det handlade om full kontroll av Secab och en utvidgad affärsidé. Secab skulle in på sjöfart och offshore och bli ett dotterbolag till Mercurius. Tillsammans med franska CNN skulle ett offshorebolag bildas.
Intresseandelslyft
I januari i år kommer Secab med en intressant delårsrapport: +68,3 Mkr för perioden januari -augusti 1990 (1989: - 3,9). Merparten är hänförliga till intresseandelarna i just Euronav och CNN.
Intresseandelar innebär kortfattat att man räknar in andelen av resultatet i delägda bolag som inte konsolideras i balansräknngen – kassaflödet i dessa bolag har man ingen som helst kontroll över.
Något senare kunde Mercuriusgruppen – inte minst till följd av den stora intresseandelen i Secab – redovisa en vinst på 41 Mkr (46) för samma period.
Tvångsinlösen
I januari kommer det som befarats: Mercurius har kommit över 90 procent av såväl rösterna som aktiekapitalet i Secab AB och begär tvångsinlösen av resterande aktier. Teckningsoptionerna lämnades helt utanför tvångsinlösen. De hade f.ö. om de utnyttjats äventyrat att Mercurius nått 90 procent i Secab...
I mars kommer ett kontantbud på 32,50 SEK per aktie i Secab ’’för de som inte vill invänta skiljedomsförfarandet’’.
– Händelserna bekräftade våra farhågor. Formellt sett har Mercuriusgruppen inte gjort något som helst fel, men tillvägagångssättet är diskutabelt. Etiken kan ifrågasättas. Vi har uppmärksammat den sittande Aktiebolagsutredningen på skeendet, säger Gunnar Ek.
Sålde tillgångarna för högre pris
Mercurius har beretts tillfälle att ge sin version, men har ännu inte avhörts. I koncernen har man kanske annat att tänka på: I den preliminära bokslutsrapporten redovisas en förlust på 116 Mkr, varav 120 Mkr är reserveringar för tillgångar som kan ha fallit i värde.
Tillgångarna i Secab har avyttrats till ett pris som motsvarar ca 42 kronor per aktie.
Av Christer Gladh
Ur AKTIESPARAREN 1991, nr 4, sidorna 36-37 samt sidan 45
