nancy

Blockchain på bowlingbanan: Hur distribuerad databasteknik blir vardagsmat

Under de senaste decennierna har många teknologier kommit och gått. En del var hajpade koncept som misslyckades (någon som minns Beenz?). Andra startade blygsamt och blev så småningom allestädes närvarande.

Även om alla teknologier har sin egen bana när det gäller att bli anammade, går majoriteten igenom ganska förutsägbara stadier. Hoppet från nisch till allmän egendom sker på vad vissa strateger kallar ”bowlingbanan”, där en teknologis framgångar i en bransch (den första käglan) skapar möjligheter på relaterade marknader (de andra käglorna).

Som någon som varit engagerad i blockchain-projekt sedan 2016 i CGI:s Trade Innovation Lab (och oräkneliga framväxande teknologiprojekt innan dess), är min erfarenhet att blockchain kan ta språnget från experimentella till produktionsfärdiga lösningar. Dessutom är teknologin redo att spilla över från finansiella tjänster till en mängd branscher. Vi kommer nu att få se flera exempel som ska visa att pilotprojekten är redo att gå i produktion.

Analys av blockchain

I den här bloggen analyserar jag distribuerad databasteknik (eller för enkelhets skull ”blockchain”) ned till dess definierande egenskaper, visar hur dessa egenskaper används inom finansvärlden och beskriver hur de kan lösa problem i andra branscher.

Innan vi går vidare kan det vara bra med en snabb definition. I kärnan är blockchain en huvudbok (ett register över transaktioner) som delas i ett nätverk av användare. Alla transaktioner i det här nätverket registreras och registret delas mellan alla användare.

Eftersom alla har samma version av sanningen, blir det svårare för en individ att fiffla med en transaktion. Blockchain låter inte bara nätverket specificera att en transaktion har ägt rum, det kan också bygga in regler (kontrakt) för varje transaktion.

De tre viktigaste egenskaperna ligger i hjärtat av den här innovativa teknologin:

  • Tillit utan mellanhänder
  • Registrens oföränderlighet
  • Det smarta kontraktets logik

Dessa egenskaper definierar också fördelarna med blockchain jämfört med andra metoder för registerföring.

Tillit utan mellanhänder

I vanliga fall saknar organisationer och individer som inte har ett åtagande gentemot varandra den ömsesidiga tillit som behövs för att göra en transaktion. I alla transaktioner måste aktörerna lita på följande:

  • Att det finns ett åtagandet att överföra värde mellan parterna
  • Att det överförda värdets ägarskap är trovärdigt
  • Att det överförda värdet är legitimt

Historiskt sett har vi hanterat den här tilliten genom att utföra transaktioner via neutrala, centrala auktoriteter som banker. Men dessa centrala auktoriteter representerar en svag punkt och marknadsincitament kan driva dem att agera på ett sätt som inte är neutralt.

Blockchain-protokoll löser den här tillitsfrågan genom att ersätta den centrala motparten med en delad, distributerad databasteknik. I praktiken har vi sett centralbanker från hela världen utforska hur distribuerade databaser kan användas för att förenkla gränsöverskridande transaktioner och betalningsprocesser. Ett bra exempel är ett tidigare fall med CGI och Ripple, men det finns andra, mer aktuella exempel från Sydostasien till Saudiarabien.

Banksektorn har legat i framkant (den första käglan), men nu utforskar många företag hur blockchain kan minska ineffektivitet i deras branscher. Blockchain skulle till exempel kunna revolutionera börser eftersom aktier skulle kunna byta händer på minuter istället för dagar. Ett annat exempel är försäkringsbolagens process för ersättningsanspråk där blockchain skulle kunna dokumentera egendom som blivit försäkrad och betala ut ersättning snabbare.

Registrens oföränderlighet

Blockchains användning av kryptografi är en viktig faktor som gör det unikt. Inom en distribuerad databas används kryptografi för att upprätthålla ett oföränderligt gemensamt register över alla tidigare transaktioner. Detta skapar inte bara förtroende och tillit mellan parterna, utan också när det gäller tillgångens ursprung eller det värde som överförs.

I mitt arbete och min forskning ser jag organisationer för finansiella tjänster som använder denna ”oföränderlighet” för att stärka förmågan att upptäcka bedrägerier och bekämpa penningtvätt. Den här transparensen från början till slut blir också allt mer intressant även utanför banksektorn. Sektorer som är beroende av komponenters autenticitet – till exempel detaljhandeln, förpackade konsumtionsvaror och tillverkning – kan nu spåra dessa genom hela leveranskedjan.

Jag anser att den här funktionen kan förändra världen som vi känner till den, förbättra kvalitetskontroller och ge revisorer och reglerare större transparens, samt förbättra validering av varor och tjänster (och även människors identitet). Köpbeslut kommer att bli mycket enklare eftersom man vet var varorna kommer ifrån och hur de har färdats.

Smarta kontrakt

Tänk på smarta kontrakt som ”om…då”-uttalanden, eller skript inom varje transaktion som automatiskt verkställer en överenskommelse när vissa villkor utlöses. Smarta kontrakt kan bädda in kontraktslogik som gör verkställandet autonomt. Åtaganden som kodas och organiseras via smarta kontrakt är enkla att upprepa och erbjuder blockchain-teknikens fördelar med säkerhet, verifierbarhet, transparens och oföränderlighet.

Inom till exempel banksektorn används smarta kontrakt för att transformera äldre EDI-system och stordatormiljöer.  Genom att använda applikationsprogrammeringsgränssnitt (API:er) kan bankerna ha en fot i den ”gamla” världen och en i den nya. Genom att blanda komplicerade och stegvisa smarta kontrakt med cykeln offert-till-kontanter som de flesta företag och särskilt tillverkare använder kan banker positionera sina produkter och tjänster, till exempel kreditbrev, på nya sätt. Genom att utnyttja nya teknologier via API:er kan bankerna dessutom behålla sin befintliga infrastrukturinvestering och position, och ändå vara smidiga nog att konkurrera med nya aktörer och befintliga konkurrenter.

Om man till exempel tittar på processen bakom ett byggnadslån är det många intressenter inblandade som hanterar olika steg; samlar in, dokumenterar, arrangerar, granskar och godkänner information. Det finns byggare, underleverantörer, arkitekter, landskapsdesigner och inspektörer, som alla måste gå igenom en mängd godkännanden för att färdigställa olika faser i projektet. Blockchain-teknologi kan strömlinjeforma informationsflöden, godkännanden och finansiering, och dessutom möjliggöra bättre projektledning och redovisning.

Dessa exempel är bara toppen på isberget och ger en glimt av hur blockchain som den första käglan blir en katalysator för digital omvandling tvärs över alla branscher.

Blog moderation guidelines and term of use