Julie Améen

Dagens Almedalsspaning, onsdag: Välfärdsteknologi handlar inte främst om teknik

Onsdagens spaning handlar om e-hälsa och hur ska Sverige ska bli främst i världen på välfärdsteknologi till 2025.

Jag ägnade dagen fokuserat åt dessa frågeställningar då det är en viktig fråga som berör många och engagerar alla, på något sätt. Parallellt som det är mycket fokus på att skapa effektivare vård med hjälp av välfärdsteknologi så är möjligheterna med att stärka individens delaktighet i arbetet med sin egen utveckling/hälsa en viktig komponent. Det handlar inte om teknik, utan om ett kulturskifte och nya sätt att arbeta.

Det finns några områden som måste utvecklas i form av lagstiftning, semantik och standarder för att digitaliseringen ska realiseras fullt ut. Under seminariet Standardiserad informationsförsörjning – kritisk faktor för patientdeltagande diskuterades standardisering som en nyckel för att skapa plattformar/processer som sätter individen i centrum. Standardiserade plattformar är även en förutsättning för att främja tillgång till nya lösningar som enkelt kan läggas till (och tas bort) i takt med den tekniska utvecklingen på marknaden. Tiden diskuterades även som en viktig faktor där digitaliseringen kan rädda liv. Att skriva in information i ett system för att sedan skriva ut samma information, scanna in den igen och sedan bifoga den som en pdf till journalsystemet är en verklighet på en akutmottagning idag. Digitaliseringen av en sådan process skulle frigöra resurser, säkra god datakvalitet och stärka patientsäkerheten.

Jag tillbringade även tid med att lära mig mer om faktiska nyttor och lärdomar från införande av välfärdsteknik och e-hälsa. Hälsans nya verktyg är en ideell, oberoende förening som arbetar för att öka användningen av välfärdsteknologi genom att sprida fallstudier på ett strukturerat sätt avseende behov, lösning, nyttoeffekter, organisation, kommunikation och lärdomar. Syftet är att skapa ett ”snabbspår” för implementering av välfärdsteknologi, ur köparens perspektiv. Det märks tydligt att de som har störst behov visar vägen för andra, vilket Västerbotten bekräftar med sina 40 implementerade distanslösningar. Att sprida den här typen av goda exempel är bra sätt att öka takten.

Dagen avslutades med en kreativ workshop där IT&Telekomföretagen och Kairos Future hade bjudit in relevanta personer för att diskutera vad som krävs för att nå visionen – ”Hur ska Sverige kunna bli världens främsta välfärdsteknologination år 2025?”.

49 personer arbetade intensivt under två timmar med att definiera hinder och vilka områden som behöver lösas för att nå målet, visionen om ett Sverige som till fullo nyttjar digitaliseringens möjligheter för att säkra en resurseffektiv, individanpassad och säker vård och omsorg. För alla.  Digitaliseringen är den enskilt största förändringsfaktorn i vår tid och påverkar alla delar av samhället. Det handlar i grund och botten om en stor förändring som kräver ledarskap, förändringsledning och handlingskraft. Det blir lätt att digitaliseringen drivs av enskilda entusiaster i delar av organisationen, med resultatet att man inte ända fram och det stannar vid en pilot eller ett projekt på en avdelning/förvaltning. Att tydliggöra visionen, den gemensamma målbilden (nyttoeffekterna) och driva igenom förändringen kräver fullt fokus från ledare på alla nivåer och en tvärfunktionell agenda. Workshopen var mycket inspirerande och digitaliseringen kräver den här typen av nya möten mellan människor med olika perspektiv, men med en gemensam målbild. Jag ser fram emot det fortsatta arbetet i oktober.

Tack för ännu en inspirerande och givande dag i Almedalen, om än lite kyligare än i måndags.

Blog moderation guidelines and term of use