Thomas Wallenfeldt

Hälso- och sjukvården behöver bättre verktyg för strategiskt beslutsfattande

Hälso- och sjukvårdssystemen runt om i världen står inför parallella kriser med stigande kostnader och otillräckliga resultat. Detta utmanar alla vårdgivare att maximera värdet av den utfärda vården genom att designa om vårdsystemet med fokus på att förbättra värdet för patienter. Det måste gå att mäta resultat som är viktiga för patienterna och hålla kostnaden för att leverera dessa resultat på patientnivå nere.

Många hälsovårdssystem har utvecklat robusta system för insamling och rapportering av utfallsdata, men få, om några, kan systematiskt mäta och rapportera kostnaden för vårdleveransdata på patientnivå. Detta skapar djupa utmaningar för vård-systemplanerare som ansvarar för strategiska beslut, därför att:

  • Förhållandet mellan resultat och kostnader är inte explicit
  • Inverkan på värdet av föreslagna initiativ är icke synliggjort vilket ökar risken för att nya initiativ inte kommer att få den önskade effekten.

Ytterligare komplexitet för sjukvårdens beslutsfattare är den inneboende underliggande fragmenteringen i vårdleverans. Organisationsstrukturer baserade på medicinska specialiteter och serviceledningar har producerat vertikalt integrerade men horisontellt bortkopplade silos av vård.

De tillhörande systemen för administration, ekonomi och datahantering som har utvecklats kring dessa silor är på samma sätt fragmenterade, vilket gör det svårt för strategiska beslutsfattare att förstå och påverka mönster av vård för patientpopulationer av intresse på systemnivå.

Mycket av det arbete som hittills har gjorts för att förbättra värdet på vården har fokuserat på elektiva (planerade) vårdprocesser. Den akuta vården svarar emellertid för de flesta tjänster som sjukvårdssystemen tillhandahåller för patienter, som står för 60-80 procent av sjukhusvistelserna, alla akuten-besök och ambulanstransporter, och en stor del av primärvården och specialistvårdbesöken. Alla de främsta orsakerna till dödsfallet i OECD-länderna (kardiovaskulära sjukdomar, andningssjukdomar, cancer och skada) har stora akuta vårdelement.

Ett verkligen optimerat akutvårdssystem, som sträcker sig över ED, vårdcentraler och primärvård, har potential att minska kostnaderna, öka kvaliteten och förbättra patientens upplevelse. Att göra detta kräver emellertid förmåga att analysera vård och implementera lösningar över de traditionella organisationssilos.

Hälso- och sjukvårdsledare har till uppgift att inte bara uppfylla hälsovårdskraven, utan även att förvalta befolkningens hälsa proaktivt. Traditionella modeller för planering av hälsosystem har kämpat med att hantera åldrande befolkningar och teknisk utveckling, vilket leder till förlorad kostnadskontroll och medioker kvalitet. Dessa problem är mest allvarliga vid akut vård, där komplexa och heterogena patientpopulationer utmanar traditionella register och kvalitetssystem.

Man måste samla all data kring vårdleveransen från befintlig vårddata, inklusive befolkningens hälsoutnyttjande och kliniska data, systemövergripande vårdkapacitetsdata och kostnadsdata på patientnivå i en enda informationsplattform. Detta tillvägagångssätt ger en översikt på systemnivå och förmåga att analysera resultat och kostnader som är förknippade med specifika processer eller populationer av intresse, inom alla sektorer inom hälsovårdssystemet.

Det ger beslutsfattarna möjlighet att se hela bilden och att simulera de sannolika följderna av förändringar i hälso- och sjukvårdssystemet. Först då kan man fatta strategiska beslut om hur resurserna skall fördelas effektivt i systemet .

En central innovation i denna informationsplattform är metoderna för att fördela kostnader för sjukvård till den enskilda patientens mötesnivå med hjälp av befintliga finansiella, operativa och resursdata (kallat PEC - Patient Encounter Costing). PEC–metoden är skalbar till nivån för hälsovårdssystem och används för att fastställa kostnader på patientmötesnivå för slutenvård, akutmottagning, poliklinik, primärvård och ambulans. PEC möjliggör en omfattande beräkning av kapacitet genom att utnyttja befintlig resursdata och produktivitetsantaganden.

Genom att denna informationsmodell ges stöd för datadrivet strategiskt beslutsfattande, till exempel:

Strategisk planering

  • Variabilitetsanalys för identifiering av möjligheter till förbättring
  • Framtida konsekvensanalyser av framtida förändringsinitiativ
  • Simuleringsmodellering för programdesign och pre-implementation

Resurs- och kapacitetshantering

  • Metoder för att kvantifiera systemets leveranskapacitet av vård
  • Kostnad ner på patientmöten
  • Operativ styrning och effektivitet

Hälsobeslutsstöd på befolkningnivå

  • Feedback-mekanismer till vårdgivare för att förbättra följsamhet till riktlinjer
  • Maskininlärningsbaserade riskmodellering för preventiv vård

Blog moderation guidelines and term of use