Julie Améen

Vad gör en stad smartare än bara smart?

Alla pratar om den smarta staden – men vad betyder det? Vad är det egentligen som gör en stad smart?

En sökning på ”smart stad” genererar över 9 miljoner träffar på internet, vilket visar hur mycket som skrivs inom ämnet. Den vanligaste definitionen av en smart stad är en stad som har ett stort antal uppkopplade enheter. Men låt oss istället fundera på om den smartaste staden är den som har de smartaste invånarna eller varför inte den som är mest innovativ, i samverkan med sina smarta invånare? 

Jag tror att den verkligt smarta staden är en kombination av alla ovanstående förklaringar. Den fysiska och digitala staden bör helt enkelt länkas samman för att möjliggöra en innovativ och uppkopplad stad för den smarta medborgaren.

Digitalisera

Ett första och naturligt steg i utvecklingen mot den smarta staden kan vara att digitalisera stadens tillgångar och samhällets kulturarv, så som att exempelvis göra konst och böcker tillgängliga digitalt. På så sätt blir bibliotek och museer en öppen mötesplats för alla, där en kopia av den fysiska världen också finns digitalt. (Några inspirerande exempel är: Pompidou virtuella center och Czech National Library).

Styra

Ett nästa steg är att kunna styra den fysiska staden digitalt och på så sätt skapa effektivare resursutnyttjande av stadens resurser. I den digitala staden är det exempelvis möjligt att optimera trafikflöden där kollektivtrafiken får företräde vid trafikljusen (IBOR) vilket i sin tur minskar miljöpåverkan och resulterar i bussar som håller sina tidtabeller. En uppkopplad stad ger oändliga möjligheter att skapa ett hållbart och tryggt samhälle.

Engagera

En uppkopplad stad i all ära, men det är viktigt att komma ihåg att en smart stad är en subjektiv upplevelse, där medborgaren är juryn i bedömningen. En smart stad blir aldrig smartare än den upplevs av individen och medborgaren. Därför handlar det tredje steget handlar om att engagera och skapa medvetenhet hos individen som befinner sig i staden. För det är först när individen känner till lösningarna, använder dem och upplever dem som smarta som man alls kan börja tala om en smart stad.

Här finns många bra exempel på lösningar som motiverar medborgaren till ett ändrat beteende, så som Navici Trip Planner och Eco-driving, som båda har en positiv effekt på miljön, ger ökad livskvalitet och också bidrar till ett hållbart samhälle. På Liseberg har man tagit det ett steg längre och hjälper besökaren att få ut det bästa av sitt besök med hjälp av iBeacon-sändare och appen Liseberg som ger realtidsinformation om kötider till samtliga attraktioner.

Det kan också handla om att dra nytta av smarta digitala lösningar för att motivera stadens invånare att vara delaktiga att fatta olika beslut som gynnar både dem själva och samhället. Ett sådant exempel är ParticipationNext, som innebär att medborgaren kan delta aktivt i sitt områdes utveckling och trivsel genom att t ex plantera i parker eller rusta upp lekplatser. Lösningen bygger på crowdsourcing-tanken, där staden kan ta tillvara på medborgarens intressen och samtidigt uppnå engagemang, gemenskap och besparingar.

Utvecklingen av den smarta staden tar alltid avstamp i nutid mot framtid, oavsett om vi pratar om den smarta staden idag eller om 10 år. Det är därför vi på CGI definierar en smart stad som Future Cities – för det finns alltid en framtidens stad.

Blog moderation guidelines and term of use