Media center
Lokala nyheter

Mer resurser till sjukvården – men vad är viktigast?

Sweden, 04 september 2018 -  

Att öka resurserna till sjukvården har varit ett hett ämne på den politiska agendan inför valet och många hoppas på att ny teknik ska bidra med stora effektivitetsvinster. Ofta tar man upp nya tekniska innovationer som kirurgi med robotar och AI för analys och diagnoser som det som ska göra det möjligt att fortsätta förbättra kvaliteten i vården samtidigt som man hanterar de snabba kostnadsökningarna.

Men frågan är om det är där de stora effektiviseringsvinsterna finns? Vi frågade Lars Axell som leder satsningen på lösningar för hälso- och sjukvård på CGI.

”Digitaliseringsvågen sveper över landet i de flesta sektorerna-/branscherna och hälso- och sjukvård är inget undantag. Jag tycker att det är spännande och hoppfullt att ta del av alla innovativa idéer och lösningar som poppar upp”, säger Lars Axell.

Photo: Sasin Tipchai. Used according to CCO 1.0

Han menar att vi med den snabba teknikutvecklingen kan driva på och möjliggöra förändrade arbetssätt som kommer att förbättra vården och hålla människor friskare i framtiden. Men ett problem är att dessa effekter kan ligga långt fram i tiden.

”Många av de förväntade effekterna och önskade vinsterna kommer inte att realiseras nu utan betydligt senare - trots att tekniken finns idag. Det kanske till och med krävs att det blir sämre än idag innan det blir bättre. Att framgångsrikt lyckas digitalisera sin verksamhet kräver att respektive landsting och regioner förstår var på en mognadsskala de faktiskt befinner sig”.

Involvera och förankra

Även om ambitionerna hos både sjukvårdsledningar och politiker är höga, måste man anpassa sin förändring till vad som faktiskt är möjligt beroende på förutsättningarna. Få vinster kommer att realiseras om inte människorna som skall leva med digitaliseringen är med på tåget och ser möjligheterna och känner sig trygga med nya sätt att arbeta och möta patienten på.

”Jag är inte alldeles övertygad om att beredskapen och förmågan att jobba med själva förändringsresan och människorna är i samma fokus som förhoppningen att ny teknik skall driva effektivisering. Jag är rädd för att inte tillräcklig fokus och prioriterat läggs på att förbereda, och involvera och skapa acceptans för själva förändringen inom vården”.

Enligt Lars Axell är risken då påtaglig att vårdpersonal och andra belastas ännu hårdare när de får arbeta på nya sätt och med ny teknik, men samtidigt egentligen inte fått rätt förutsättningar. Det skulle betyda att dagens tuffa situation inom vården med stress och personalbrist faktiskt blir ännu svårare när ny fantastisk teknik införs.

Insikter och engagemang är grunden för allt

Men över tid är införandet av ny teknik absolut nödvändig och kommer att ge stora positiva effekter – om man orkar styra verksamheten och inte ger upp för till exempel politiska och opinionsmässiga påtryckningar. Men vilka tre åtgärder du som allra viktigast idag?

”Först och främst måste vi skapa större insikt och engagemang i ledningsgrupper på alla nivåer avseende möjligheter och utmaningar med digitalisering. Sedan måste vi börja förbereda och involvera verksamheten för att skapa delaktighet och identifiera nya arbetssätt med hjälp av teknik som skapar patientnytta och frigör tid för personal. Den tredje åtgärden är egentligen bara att man måste våga ha realistiska förväntningar och inse att förändring tar tid och omfattar att avveckla gamla arbetssätt och gammal teknik vilket kan väcka ett motstånd”.

Så vad av detta tror du att vi kommer att få se under kommande fyra-fem år?

”Vi har ju ett antal mycket stora förändringsprogram där IT-stöden för kärnverksamheten antingen är under upphandling eller precis har blivit beslutade. Jag tänker då på de tre stora regionerna och de landsting som går under samlingsnamnet SUSSA. Alla dessa står inför omfattade teknikskiften men vinsterna kommer att komma från lyckosamma förändrade arbetssätt och och skapa nytta för patienter och personal”.

Sämre innan det blir bättre

Dessa införanden kommer enligt Lars Axell att ta kraft ur organisationen och i många fall riskera bli stundtals stökiga. Han menar att en del har beredskap och har gjort bra förberedelser. De har redan funderat igenom hur de skall genomföra själva förändringsresan och engagera nyckelpersoner. Men det finns även de som absolut inte förberedda och rustade för ett framgångsrikt införande.

”De som satsar på ett tydligt ledarskap, engagerar både ledare och framför allt vårdpersonalen och satsar på att förbereda, kommunicera, involvera och utbilda personalen kommer sannolikt att få det mindre stökigt och snabbare skapa nyttan och realisera vinsterna. Men det oroar mig är att allt för få har en tydlig plan och beslut på hur de skall avveckla allt som blir ersatt av det nya”.

Historiskt finns det enligt Lars Axell många exempel på hur trögheten har satt käppar i hjulet för dessa teknikskiften vilket bidragit till stora förseningar och enorma kostnader. Risken är om att detta inte blir rätt genomfört kommer man att investera miljarder i vården utan att det blir särskilt mycket bättre ens på lång sikt. Därför är insikt, engagemang och planering minst lika viktiga som spännande tekniska innovationer.