Media center
Lokala nyheter

Välfärdsteknik ska tillföra mervärde och nytta

Sweden, 03 oktober 2018 -  

Falu kommun har i flera år arbetat strategiskt med introduktionen av digitala välfärdstjänster. Utgångspunkten för förvaltningens teknikarbete är att bidra till ökad självständighet, möjlighet till aktivitet, delaktighet och trygghet för brukarna samt att effektivisera vardagen för medarbetarna.

”Vi har länge arbetat aktivt med att introducera välfärdsteknik i hemtjänsten samt på kommunens vård- och omsorgsboenden. Introduktionen av ny teknik sker alltid i projektform eftersom det ger oss möjlighet att arbeta strukturerat och fokuserat”, säger Carina Andersson.

Carina Andersson är motsvarande socionom i grunden och har kompletterat med IT-utbildning. Hon är även med i SKL:s beställarnätverk för välfärdsteknik. Hon arbetade i tio år som handläggare och chef i äldreomsorgen innan hon blev IT-samordnare på omvårdnadsförvaltningen i Falu kommun 2001.

Digitalt där det tillför nytta

Exempel på projekt som genomförts är digitalt arbetssätt i hemtjänsten, vilket innebär att hemtjänstpersonalen använder mobiltelefonen som verktyg för bland annat dokumentation, tidregistrering och att öppna medicinskåp. I framtiden planerar man även att addera läkemedelssignering och andra funktioner till det mobila arbetssättet. För sina mobila lösningar har omvårdnadsförvaltningen i Falu kommun valt att arbeta med CGI, Tunstall och Phoniro som leverantörer.

”Vi har även introducerat robotkatter i omsorgen, trygghetskameror i hemtjänsten och på vård- och omsorgsboenden och genomför nu ett pilotprojekt med mobila trygghetslarm. Ett skäl till att vi satsar så fokuserat på välfärdsteknik är hur kommunens demografi kommer att utvecklas framöver med fler brukare med ett stort omsorgsbehov. Då gäller det att vi jobbar smart och nyttjar digitala tjänster där det är möjligt och där de tillför nytta”, säger Carina Andersson.

Samverkan med leverantörer

Hon betraktar kontinuerlig samverkan med leverantörer som en nyckelfaktor för ett framgångsrikt arbete med välfärdsteknik och rekommenderar andra kommuner att ställa krav på en nära proaktiv samverkan som bland annat ger er som kund möjlighet att påverka produktutveckling och liknande.

”Mitt råd angående inköp av lösningar för välfärdsteknik och andra digitala lösningar för kommunal omsorg är att förbereda noga, inkludera informationssäkerhetsaspekter på ett tidigt stadium samt att noga kartlägga hur behoven ser ut. Ställ er alltid frågan om just den här tekniska lösningen kan tillföra mervärde och nytta för brukarna. Det är den faktorn som i slutänden bör avgöra om man ska investera i en viss typ av välfärdsteknik. Jag rekommenderar även andra kommuner att ta del av vägledningen för upphandling av välfärdsteknik som ett nationellt beställarnätverk tagit fram och som finns på SKL:s hemsida”, säger Carina Andersson.

Samverkan med andra kommuner

Hon rekommenderar även andra kommuner att tydligt informera om välfärdsteknik till såväl brukare som anhöriga samt att, på ett så tidigt stadium som möjligt, fundera över hur driften av tjänsterna ska hanteras. Ett tips för att effektivisera och kvalitetssäkra införandet av välfärdsteknik i en kommun är, enligt Carina Andersson, att samverka med andra kommuner och regioner.

I Dalarna genomför regionens samtliga femton kommuner tillsammans med landstinget gemensanna upphandlingar av tekniska lösningar. Falu kommun ingår även i en regional referensgrupp för välfärdsteknik med representanter från såväl kommuner som landsting.

Visningslägenhet för välfärdsteknik

”Vi samarbetar även med vårt kommunala bostadsbolag Kopparstaden, Region Dalarna och LD Hjälpmedel. Tillsammans bygger vi upp ett smart hem, en visningslägenhet där vi visar upp välfärdsteknik som kan användas i boendemiljö. Tanken är att lägenheten ska fungera som utbildningslokal för vår personal och som en plats där brukare och patienter kan lära sig om tillämpningen av välfärdsteknik. Det är ett exempel på vad samverkan med många olika aktörer kan leda till på det här området”, säger Carina Andersson.

(Denna artikel publicerades ursprungligen i bilagan Framtidens socionom)