Psykisk ohälsa ökar dramatiskt bland unga i Sverige. I ett pilotprojekt undersöks just nu hur artificiell intelligens kan användas för att kartlägga mönster i ungas väg genom sjukvården - i syfte att snabbare upptäcka psykisk ohälsa och tidigare kunna sätta in åtgärder. 

”Tanken är att med hjälp av AI identifiera specifika indikatorer som dyker upp på vägen mot en diagnos. Och att vi sedan har ett system som ’larmar’ utifrån dessa indikatorer, helst redan vid ett tidigt besök hos läkare inom primärvård eller närsjukvård.” 

Det säger Thomas Wallenfeldt, som är Advisor och ledare inom datadriven hälso- sjukvård på CGI i Göteborg. Han medverkar i pilotprojektet ihop med Region Halland, där det från politiskt håll finns ett särskilt fokus på gruppen unga som lider av psykisk ohälsa. 

"Många patienter, korta besök och en otroligt stor mängd data i journalerna som gör det svårt att få överblick. Så ser verkligheten ut för många läkare och då kan AI hjälpa till att nå slutsatser utifrån hur den unga patienten uttrycker sig och signalera att det kan vara fråga om psykisk ohälsa, säger Thomas." 

Thomas beskriver en AI-process som resulterar i en slags reverse engineering eller demontering. Det betyder att man utgår från unga patienter som redan fått en diagnos och sedan går bakåt för att se vilka tecken som kommit upp längs vägen till diagnosen. 

”Målet är att få fram indikatorer som kan användas för att signalera till läkaren i primärvården eller närsjukvården vad de unga patienternas besvär eller sätt att uttrycka sig på är tecken på. Exempelvis om de signalerar ångest eller depression och om de pekar mot en lindrigare eller allvarligare diagnos.”

Dramatisk ökning i Halland

Jan Johansson är disputerad psykolog och verksamhetsutvecklare vid BUP i Region Halland och har varit verksam inom barn- och ungdomspsykiatrin sedan början av 1990-talet. Han ingår som expert i pilotprojektet.

"Unga söker sig inte alltid till sjukvården för att de upplever sig ha psykiska besvär. Det kan istället vara mer diffust, som till exempel ont i magen. För en läkare inom primärvård eller närsjukvård kan det då vara svårt att upptäcka att det handlar om psykisk ohälsa. Särskilt om man bara träffar den unga patienten vid något enstaka tillfälle, säger Jan."

Han berättar att i Halland har man under ett antal år sett en dramatisk ökning av unga som söker hjälp.

”Den psykiska ohälsan har fördubblats bland unga i Sverige sedan 1980-talet. En trend som stegrats inom Region Halland de senaste sex åren. Från 2013 har vi haft en 50-procentig ökning av unga som söker vård hos BUP och vi ser inga tecken på att trenden är på väg att plana ut. Halland är heller inte unikt, över hela landet rapporteras om ökande psykisk ohälsa bland unga människor, främst hos flickor och yngre kvinnor.”

Jan framhåller att man inte känner till de exakta orsakerna till den ökande psykiska ohälsan och att det är något som behöver undersökas mer. 

”En möjlig orsak kan vara förändringar i skolan med mer eget ansvar och högre press för att få bra betyg. Vi har ett samhälle som ställer allt högre krav på utbildning och kompetens för att lyckas i arbetslivet. Dagens medielandskap, inklusive sociala medier, överströmmar unga med olika budskap, vilket säkert också kan påverka en del.” 

Team med experter

Pilotprojektet befinner sig just nu i en uppbyggnadsfas där CGI håller på att skapa ett agilt multidisciplinärt team med Jan som främste expert. 

”Via datan som vi samlar in kan AI förse oss med mönster som vi sedan behöver Jans expertis för att kunna tolka på ett konstruktivt sätt. Här är hans erfarenhet och kunskap ovärderlig. Med Jans hjälp kan vi förfina och förbättra våra algoritmer så att stödet som AI kan ge den enskilde behandlaren med tiden blir alltmer exakt”, säger Thomas.

Thomas förhoppning är inte bara att AI ska bidra till att psykisk ohälsa upptäcks fortare, han hoppas också att de unga snabbare ska hamna rätt när de slussas vidare inom sjukvården. 

"Många snurrar länge i systemet innan de får korrekt hjälp. Ju snabbare man kan identifiera att det handlar om psykisk ohälsa och uppskatta omfattningen av den och sätta in rätt åtgärder, desto mindre blir lidandet - och vi reducerar även slöseriet med vårdens resurser inklusive kostnaden i pengar."

Ökande behov framåt

Hälso- och sjukvården är redan pressad på grund av en befolkning som växer i kombination med att vi får allt fler äldre invånare. En trend som pågått länge och som förväntas eskalera framöver. 

”För att klara de ökande behoven i framtiden behöver sjukvården hitta många nya smarta sätt att jobba på. Att använda AI för snabbare hjälp till unga med psykisk ohälsa är bara en väg. Samtidigt finns det säkert en mängd andra områden inom vården där AI kan användas på liknande sätt”, säger Thomas.

När det gäller införandet av IT-teknologi inom hälso- och sjukvården vill Jan betona att man bör gå varsamt fram. 

”Det gäller att vara tydlig med fördelar och vinster som dessa verktyg ger för att få medarbetarna med sig. Det är också viktigt att göra det till en process. Låt det få ta tid. Inse samtidigt att nya lärdomar som man får, exempelvis via AI, kan gå på tvärs mot gängse uppfattningar och arbetssätt, vilket riskerar att medföra ett visst motstånd.”

Bredare grepp behövs

Både Thomas och Jan understryker att frågan om ungas psykiska ohälsa är högt prioriterad från styrande politiker. 

"Hälso- och sjukvården har ett stort ansvar att hjälpa unga som lider av psykisk ohälsa. Men det behövs också ett bredare grepp. Problemen kan inte lösas enbart inom sjukvården. Andra delar av samhället, inklusive skolan, behöver också vara med i ekvationen, säger Jan."

Han framhåller att man från sjukvården gärna ser ett större samarbete med elevhälsan för att tidigt fånga upp unga som drabbas av psykisk ohälsa.

”Mer förebyggande arbete, i syfte att till exempel minska risken för att ungdomars upplevda stress utvecklas till svårare psykisk ohälsa, ser jag som mycket viktigt framåt. Detta kan förhoppningsvis också minska antalet unga som behöver komma till oss inom hälso- och sjukvården. Förhoppningen är att vi även via de möjligheter som AI erbjuder, bättre och snabbare ska kunna hjälpa de som söker sig till primärvård och närsjukvård”, avslutar Jan. 

Vill du höra mer om hur AI kan förändra vård och omsorg. Den 21-23 maj är vi på plats på Vitalis nordens största e-hälsomässa där ni både kan höra mer om projektet men också diskutera frågan vidare med våra experter.  Besök vår eventsida för mer information.