Följ patienternas väg genom dataanalyser och sätt in resurserna där de ger bäst effekt. Region Halland ligger i framkant när det gäller datadriven sjukvård. Kanske är det en av förklaringarna till att de också har Sveriges bästa vård, enligt SKL.

NOT FOR USE OUTSIDE SWEDEN  Markus Lingman   region Halland
Markus Lingman

Varje vecka skrivs ungefär 600 patienter i Sverige ut efter att ha behandlats för hjärtsvikt på någon av landets vårdavdelningar. Ungefär en fjärdedel av dessa personer kommer med stor sannolikhet att läggas in igen inom en månad på grund av förnyade symtom. Men vilka kommer att drabbas?

Det här kommer smarta algoritmer att kunna räkna ut inom en snar framtid genom så kallade prediktiva analyser.

Vi testkör algoritmerna nu och våra resultat visar hittills att vår algoritm kan förutsäga vilka patienter som kommer att drabbas med 80-procentig träffsäkerhet. Med dessa fakta på bordet kan vi göra skräddarsydda handlingsplaner för de berörda patienterna, säger Markus Lingman, överläkare och utvecklingsstrateg på Region Halland.

Det här är ett konkret exempel på hur dataanalyser successivt kan förbättra vården och göra den mer resurseffektiv och säker. Vården står inför väldiga utmaningar med en åldrande befolkning, allt större vårdbehov och begränsade resurser. Vårdmarknaden är också väldigt fragmenterad med allt fler aktörer, samtidigt som informationsmängderna ökar snabbt i realtid.

En svår ekvation. Men en viktig pusselbit för att lösa utmaningen är att använda mer datadriven vård, det vill säga att ta tillvara och analysera datan och dra rätt slutsatser.

Det här är de flesta aktörer i branschen medvetna om. Region Halland var tidigt ute inom datadriven vård och har redan kommit en bra bit på väg efter fyra års arbete.

"Vården idag är väldigt fragmenterad i ett ekosystem med en massa information och data överallt. Men detta måste vi omvandla till insikter som sedan resulterar i åtgärder", säger Markus Lingman.

Den stora utmaningen är att informationen ligger i separata silos, till exempel ekonomiska data, patientdata och hr-data.

"Bara i Halland har vi mer än 600 it-system och då är vi ett litet landsting. Men det vi har gjort är att ta ut all data under användargränssnitten, det vill säga rådatan. I denna data kan vi följa alla patientgrupper genom deras vårdkedja", till exempel dem med hjärtflimmer.

Genom detta arbetssätt har regionen koll på patienternas väg i vårdkedjan till att de är färdigbehandlade. Här ser de detaljerna i patientresan, var det slukas mest resurser och var flaskhalsarna finns. Med denna data som bas går det därefter att sätta in åtgärder där de gör mest nytta.

"Det här är ett sätt att öka vårdkvaliteten och patientsäkerheten samtidigt som vi får veta exakt vad olika insatser kostar. Ibland måste vi flytta budgetposterna i denna patientresa och det är inte alltid så populärt bland cheferna."

För att testa de olika beslutstödsmodellerna har Markus Lingman och teamet i Region Halland samarbetat med bland annat Harvard Medical School.

"Vi har ett Centrum för Informationsdriven vård där vi testar nya metoder för att göra om data till information och insikter. Våra arbetsmetoder i sjukvårdssystemet ger goda förutsättningar för forskning. Här har vi möjligheter att tillämpa till exempel machine learning och AI inom vården."

Intresset för Region Hallands erfarenheter är stort, och de flesta landsting jobbar på olika sätta för att öka insatserna inom dataanalys. En som märker av intresset är CGI:s Thomas Wallenfeldt, expert inom Business intelligence och som fokuserar just på vårdkunder. Bland annat Region Halland där CGI hjälpt till att bygga datainfrastruktur.

"De flesta landstingskunder som jag träffar är oerhört engagerade i att få fram mer datastöd för att kunna styra sina processer mer effektivt. De brinner för sitt yrke, men många av dem känner att de inte får den utväxling de behöver av datan, säger Thomas Wallenfeldt."

Den fragmenterade informationen sätter stopp i vägen. På ena sidan finns kostnadsdatan och på den andra sidan patientdatan, men hur hänger de egentligen ihop?

"Det vi kan göra är att slå samman all data i en analysplattform över grundsystemen där vi kan följa patienternas väg. Vi kan också simulera olika framtida lägen och se vad olika insatser kostar och räkna på alternativa flöden. Vi har till exempel räknat på vinsten av ett behandlingsrum på akuten. Vissa patienter behöver inte läggas in men behöver starta sin behandling direkt. De får behandling på akuten och skickas därefter hem och därmed undviks en inläggning på sjukhuset. Med analysplattformen kan vi räkna på hur många patienter som kan komma ifråga för ett sådant flöde och detta beslutsunderlag kan sedan jämföras med andra insatser."

En viktig del i förändringsprocessen handlar om organisation och kultur: att få in till exempel ekonomer, hr-anställda, läkemedelsexperter och läkare i samma rum och se till att de diskuterar utifrån gemensamma förutsättningar, och skapar lösningar över organisationsstrukturerna.

"Genom att väva samman klinisk data och resursdata så kan ekonomerna, hr-avdelningen och klinikerna tala samma språk. Genom dataanalyser går det exakt att se var insatserna gör bäst effekt vad gäller både kvalitet och kostnader."

Allt det här låter väldigt självklart kan man tycka. Men var ska man egentligen börja processen?

"Börja att ta fram datan i de största och viktigaste it-systemen och plocka på efterhand, säger Markus Lingman och fortsätter: Men tekniken är egentligen inte det viktigaste. Det gäller att bestämma sig tillsammans och ha ledningen med sig. Det här är inte ett it-projekt utan ett gemensamt åtagande som kräver transparens och tillit. Och så gäller det att ha koll på juridiken."

I Region Halland tycks metoden ha gett resultat. När Sveriges kommuner och Landsting (SKL) i höstas presenterade listan över Sveriges bästa landsting toppade Region Halland med en solklar förstaplats med nöjdast invånare.

"Jag ser det lite som ett kvitto på att vi gör saker på rätt sätt här. Men vi slår oss inte till ro för det. Vi kommer ha en konstant utveckling och tillämpning framöver", konstaterar Markus Lingman.

 

TEXT: JOHAN WICKSTRÖM FOTO: ANDERS ANDERSSON