Dagens sjukvårdssystem står inför stora utmaningar i Sverige och över hela världen. Ökande kostnader, vårdköer och resursbrist. Nya, effektivare behandlingsmetoder och digitala verksamhetsstöd utvecklas i rask takt, men spridningen av dessa inom vården går långsamt. Det tar många år innan framforskade metoder har fått spridning, vilket leder till stora lokala variationer i vårdkvalitet. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys rapporterar att ”långt ifrån all vård baseras på bästa tillgängliga kunskap”. Dessa utmaningar är mycket allvarliga men går att lösa med genomtänkta digitala beslutsstöd som möjliggör kvalitetssäkrade, kontinuerliga vårdprocesser.

I Sverige har även de äldre betydligt större IT-vana än den tidigare generationen, hela 92% av åldersgruppen 66-75 år och 56% av 76+ använder digitala tjänster. Så vi har ett mycket bra utgångsläge för att nu börja dra nytta av nya typer av digitala hälsotjänster för alla patientgrupper.

Det finns flera grupper i Sverige som efterfrågar digitalisering inom sjukvård och omsorg:

  1. Personer med kroniska sjukdomar, som vill gå från att vara passiva patienter till att bli aktiva medskapare i sina vårdprocesser. De vill ha moderna verktyg för kontinuerlig hälsomonitorering med egenmätningar och vara säkra på att de själva gör allt som de kan för att i samråd med vården lindra sina symptom och motverka sina sjukdomars progression.
  2. De anställda inom vården, som är frustrerade över krångliga, tidsödande och omoderna IT-arbetsmiljöer och saknar de typer av smidiga digitala verktyg som de är vana vid hemifrån.
  3. En stor och växande andel av invånarna i Sverige upplever idag att sjukvården släpar efter i digitaliseringen av sin service när de möts av låg tillgänglighet, omoderna analoga kommunikationssätt samt en ofta fragmenterad och opersonlig service.
  4. Friska invånare ner som vill använda digitala hälsotjänster för att hålla koll på sin hälsa och få ett individanpassat stöd till levnadsvanor som befrämjar fortsatt hälsa och livskvalitet. Samt givetvis en god primärvård som är snabbt tillgänglig på olika nivåer när akuta behov uppstår.

Men det finns glädjande nog en ökande medvetenhet hos våra politiker och beslutsfattare att sjukvårdssektorn ligger efter övriga sektorer inom digitaliseringen och att en nyttofokuserad digital satsning är en nyckelfaktor för att kunna hantera de stora utmaningarna som man står inför i takt med de ökande vårdbehoven.

Grundverktygen för detta finns redan, exempelvis:

  • Appar och bärbara sensorer för att logga sin hälsostatus, fysiska aktivitet, kost, medicinering, sjukdomsaktivitet etc.
  • Hälsotester online där man kan snabbt ringa in och få råd om vad besvären kan bero på och vad man bör göra, vilken typ av sjukvård man bör uppsöka.
  • Digitala vårdmöten och chattar med primärvårdsläkare, sköterskor och specialister.
  • Fysioterapi och psykoterapi online, med/utan personlig coachning.
  • Blodanalyser där man kan följa sina värden över tid, för att optimera sin hälsostatus och detektera begynnande sjukdomar redan innan man märker några symtom.
  • DNA-profilering som indikerar ärftlighet och risknivåer för olika sjukdomar.
  • Communities online där patienter kan utbyta erfarenheter och stödja varandra.
  • Kontinuerlig distansmonitorering för kroniskt sjuka i hemmet där de får larm om deras värden försämras och kan leda till ett skov, samt möjlighet att då direkt koppla upp sig till en sköterska.

Dessa grundverktyg utvecklas nu i snabb takt, de kommer att bli smartare med hjälp av artificiell intelligens och de kommer att kommunicera med varandra och med våra personliga hälsostöd samt vårdens beslutsstöd.

“Framtiden är redan här, men den är ojämnt fördelad”

Ovan är ett klassiskt citat från författaren William Gibson. En bra beskrivning av dagens situation i Sverige, där det finns många nyttiga eHälsotjänster i drift, men de körs oftast i små lokala piloter, det behövs bredare, nationella implementeringar som kommer många flera tillgodo.

Exempel på tjänster som körs i piloter idag i Sverige:

  • Smart screening och triagering på nätet, invånare beskriver sina symtom och besvär och får en individuell riskbedömning samt råd om man behöver söka vård och i så fall vart man bör vända sig, alternativt att man kan hantera det själv med egenvård.
  • Trygghetslarm med AI-stöd som kan förutspå skov, fallolyckor etc.
  • Liten, billig spirometer som man ansluter till mobilen och mäter lungfunktionen.
  • EKG-mätare för egenmonitorering med avancerad AI-analys som indikerar stressnivåer och varnar för potentiella hjärtproblem.
  • Psykologstöd i mobilen, både förebyggande vid lindriga depressioner och behandlande med KBT.

Sverige har alltså en IT-mogen befolkning och vårdpersonal som efterlyser digitala tjänster. Här finns även kompetenta utvecklare och experter inom AI, big data, mobila tjänster och medicinsk teknik, samt tjänstedesigners, verksamhetsutvecklare, förändringsledare och medicinska forskare som alla kan medverka till att utveckla eHälsotjänster i världsklass, både för behoven inom den svenska vården/omsorgen och för den enorma globala marknaden.

Så, nu gäller det att Sverige utnyttjar de goda förutsättningarna för att uppfylla regeringens vision om att år 2025 bli världsledande i att utnyttja möjligheterna med eHälsa. Kort sagt, att komma ur startblocken och börja gå mot framtidens vård och omsorg med bestämda, målinriktade steg!

About this author

Picture of Henrik Ahlén

Henrik Ahlén

CGI

Henrik är expert på digitala tjänster inom hälsa, sjukvård och omsorg. Han utvecklar strategier och driver projekt från behovsanalys och koncept till produktion och implementering.

Add new comment

Comment editor

  • No HTML tags allowed.
  • Lines and paragraphs break automatically.
Blog moderation guidelines and term of use